pumpalens

Taxi 020 finns i flera olika kommuner, och ibland händer det att nån ringer fel och ska beställa en taxi till nån adress nere i Lund eller i Göteborg eller nån annan stans där Taxi 020 fanns. Så i Onsdags ringde det en kund och följande samtal följde:
Kund: Jaha, har jag ringt till Stockholm? Det är ju fel!
Jag: Jo, men jag kan koppla vidare dig till rätt växel om du vill!
Kund: Ja det skulle vara snällt.
Jag: Vart ringer du ifrån?
Kund: Mölndal.
(Total tystnad, jag har fan ingen aning om vart Mölndal ligger. För att rädda mig själv börjar jag rabbla upp alla olika ställen Taxi 020 finns på och se vilken han nappar på...)
Kund: Jo men koppla mig till Göteborg, det är närmast!
(Jag kopplar vidare kunden och inser att om jag skulle ha fått koppla kunden dit jag trodde att han skulle hade han hamnat hos Taxi 020 i Lund. Mölndal låter nog allt för mig lite Skånskt!)

Så till det jag vill komma fram till med det här inlägget: Min känsla för geografi är verkligen sämst, och vad beror det på? Den är ju faktiskt så dålig att jag knappt hittar i Stockholm (vilket många kunder blir ganska irriterade på..!) Och det jag kom fram till var att det måste vara så att geografiundervisningen i skolan helt enkelt har varit sämst. För sen jag började få betyg i geografi har jag alltid haft VG, och hur kan an förtjäna ett VG när man inte ens hittar i Sverige? Jag kan visserligen peka ut vart Skåne ligger, vilken sida av landet Göteborg hittas på och hur sjukt långt det är upp till Norrland, men skulle nån fråga mig något mer ingående om Sveriges geografi skulle jag nog inte 100-procentigt kunna svara på rätt. Skilja på Gotland och Öland kan jag i och för sig också... Alltid nått!

Hade jag jobbat som geografilärare (vilket vi väl får hoppas på att jag aldrig måste göra) hade jag börjat med grundläggande information om Sverige så alla blivande taxiväxelarbetare slipper göra bort sig på jobbet!

//Katri