pumpalens

Har precis kommit hem från jobbet. Är nu inne på min 49:e timme denna vecka.. kul kul! Men imorgon är sista passet sen är jag fri i tre dagar!

Påvägen hem idag så spöregnade det och regnat hade det gjort i 6 timmar. Så när vi kör på motorvägen i 110 så sitter jag och funderar lite på vad som skulle hända om vi helt plötsligt fick vattenplaning och bara drog rakt in i en bropelare eller något. Två sekunder senare börjar bilen vingla ganska oroväckande.

Men sen verkade det lugna ner sig.. trodde jag. Helt plötsligt ser jag hur taxichauffören i panik vrider om ratten helt.. men inget händer. Då fattar jag att vi fått vattenplaning och chauffören kan varken bromsa, gasa eller styra. Det värsta var att precis i den sekunden så svängde vägen och vi var påväg rakt mot ett djup dike... i 110 km/h!

Men precis innan vi kommer till diket så får bilen fäste igen... vid det laget sitter mitt hjärta i halsgropen och allt jag tänker är att nu kommer vi krocka och typ krossas mot någonting. Direkt efter så svänger bilen rakt åt vänster mot räcket samtidigt som den vinglar och vattenplaner över körfälten.

Precis i sista sekunden så lyckas chauffören få kontroll över bilen och med bara några centimeters marginal så styr hon undan från vägräcket.

Fyfan så vidrigt det var... har nog aldrig varit så rädd eller så nära att faktiskt smälla. Och allt gick så långsamt men ändå så sjukt snabbt. Direkt efter så fick jag övertala chauffören att stanna vid Shell i stora wäsby eftersom att hon bara skakade. Om jag blev chockad så kan jag ju tänka mig att hon som faktiskt styrde måste fått sån jävla panik. Hon berättade efteråt att hon kört bil i 12 år men aldrig någonsin varit såhär nära att krocka heller.

Kan ju garantera att hade vi åkt ner i diket hade hon aldrig överlevt... Vilket hon själv insåg. Fan, tyckte så synd om henne.
Tror nog att jag väntar med mitt körkort ett bra tag till...