Jag är nog allt lite stolt
Idag var andra dagen i rad som jag gick upp tillsammans med Wictor, vilket innebär att jag satt nere i köket 05.20 imorse. Inte riktigt klokt, men efter att ha stirrat framför mig i 10 minuter kände jag mig faktiskt inte speciellt trött..! När han gick vid 6 var min plan att vänta in ljuset för att sedan (i Mikaela-stil) ta en morgonpromenad, men vad händer? Jag somnade! Vaknade vid 8, nu ska jag bara slänga i mig något att äta och sedan bär det av!
I ännu mer Mikaela-stil har även jag gjort en karta på dagens promenix:
Fick tips av Wictors pappa om en annan väg man kan gå, det får bli nästa gång som enligt mig ska vara imorgon, men det där med självdiciplin har aldrig varit min grej.
//Katri
Lilla Kåtri!
När jag väl vågar mig tillbaka till The House of Agneta, så får vi promenixa på mornarna tillsammans!
(jag kan gå upp tidigt, jag är inte rädd!!)